Abrahamitiska religioner

De abrahamitiska religionerna är alla tre monoteistiska dvs att de tror att det bara finns en Gud. En annan sak som är gemensam är att de är skriftreligioner. Judendomen har Gamla Testamentet som helig skrift, Kristendomen har Gamla och Nya Testamentet som helig skrift och Islam har Koranen. Judendom och Kristendom skiljer sig åt genom att Gamla Testamentet (testamente betyder förbund) omfattar förhållandet mellan Gud och Israeliterna medan Nya Testamentet omfattar förhållande mellan Gud och alla människor.

Judar och muslimer har sitt ursprung i den semitiska folkgruppen som fanns i Mellanöstern men idag är alla tre religionerna spridda i hela världen. Idag finns det ca. 2 miljarder kristna, ca. 1 miljard muslimer och 15 miljoner judar.

Ända fram till år 70 e. kr. hade judarna ett tempel i Jerusalem. Efter att judarna har spritts över världen samlas de i synagogor. Kristna går till kyrkor för att fira gudstjänst och muslimer samlas i moskéer. Både synagoga och kyrka betyder församling.

De tre religionerna har alla religionstiftare (profeter): Mose (ca 1300 - talet f. kr.) för judarna, Jesus (0 - 33 e. kr.) för kristna och Muhammed ( 570 - 632 e. kr.) för muslimerna.

Jesus finns omnämnd i Koranen men han uppfattas enbart som en profet. I kristendomen är han frälsaren.

Judendomen uppkom med tio Guds bud och Toranen under Mose tid. Kristendomen föddes i och med Jesu död och uppståndelse. Profeten Muhammed fick uppenbarelser av ängeln Gabriel vilka senare skrevs ner till Koranen. 

En skillnad mellan religionerna är hur man upptas i religionen. En jude ska vara född av en judisk kvinna, en kristen blir medlem genom dopet och i Islam viskas trosbekännelsen in i barnets öra.

Ett viktigt begrepp inom olika religioner är frälsning. En jude ska följa buden för att bli rättfärdig (frälst). Man behöver ingen frälsare. Även i Islam är det viktigt att följa religionens bud. En kristen vet att det är Jesu död och uppståndelse som är avgörande för människans frälsning. Goda gärningar räcker inte, men genom att tro på Jesu försonings död blir man frälst.

Alla tre religionerna har levnadsregler. I judendomen ska man följa de olika buden och reglerna. Jesus följde de judiska reglerna eftersom att han var jude men han lyfte fram kärleksbudet ”Du ska älska din nästa som dig själv”. I Islam har man de fem grundpelarna: trosbekännelsen, bönen, fastan, allmosa och vallfärden.  

Man ser lite olika på döden i religionerna. Livet efter döden är inte central inom Judendomen. Det viktiga är livet nu. I kristendomen ser man på människan som en evighetsvarelse som går hem till Gud efter döden. Domens dag är central för Islam. Alla ska väckas upp och stå till svars inför Guds domstol för sina gärningar. Man döms till paradiset eller helvetet.

På 1000 - talet e. kr. förekom korståg för att befria Jerusalem från muslimerna som hade intagit staden. Det orsakade mycket lidande. 

Under medeltiden blev judarna förföljda i Europa av de kristna t. ex. fick man inte ha vissa yrken.

I vår tid syns motsättningarna tydligt mellan religionerna i Jerusalem. Jerusalem är en helig stad för judarna historiskt sett. På 1000 - talet f. Kr. erövrade kung David Jerusalem och sen dess ser de staden som sin huvudstad. Historia och religion hör starkt ihop i judendomen. För kristendomen är Jerusalem en helig stad för att Jesus dog och uppstod där. För muslimerna är det också en helig stad. Klippmoskén är byggd på den plats från vilken Muhammed gjorde en himmelsfärd och platsen är just där judarnas tempel stod.

Detta orsakar många stridigheter.

Teknik reflektion

1.  Vad fungerade bra när du gjorde skiss, ritning och modell?
2.  Vad hade du velat förbättra?

3.  Vilka förändringar gjorde du när du skulle bygga modellen jämfört med din skiss/ritning?

4.  Vilka problem tror du att det kan bli om vi bygger den på riktigt?
5.  Hur ska vi lösa de problemen?

6.  Ta reda på hur lecablock görs och vilket material de är gjorda av?

7.  Vilka fördelar finns det med att mura med lecablock?
8.  Vilka nackdelar finns det med att mura med lecablock?
9.  Vilka egenskaper hos lecablock har gjort att vi börjat använda dem istället för sten, trä och tegel?

10. Varför lägger vi på ett lager med puts utanpå?

11. Hur påverkar lecablock och puts vår miljö, dels när vi tillverkar det och när vi bygger mycket med det i vårt samhälle?

1. Jag tyckte att jag gjorde ett bra jobb men det tog lite tid i början att komma på en ideé men sen när jag kom på en så gjorde jag skiss och ritning på en lektion, modellen blev också bra men tog lite längre tid att göra.

2. Jag ville ha kommit på hur jag skulle göra det snabbare men annars fanns det inget som gick fel.

3. Jag behövde tänka 3:d och därför tog det längre tid att göra.

4. Det största problemet skulle nog vara att någon skulle ha sönder den efter en vecka men annars tror  jag att det var att gräva.

5. Kanske vara lite fler som jobbade med grävandet för att få det at gå snabbare

6. Lecablock byggs av leca kulor som är gjorda av lera, sand och vatten som bränns vid hög temperatur.

7. Lecablock är vattentäta och dem är ganska bra på att isolera för att det finns mycket luft i dom, och dom väger inte så mycket.

8. Dom går lätt sönder och dom kan få mycket fukt i sig (om man inte gör rätt)

9. dom kostar mindre och isolerar bättre + Väger mindre, ruttnar inte som trä och är vattentäta.

10. För att skydda lecablocken och för att man inte ska riva sig lika mycket på dem.

11. Det är ganska miljö vänligt och putsen är inte farligt för miljön för båda är jorda att material som finns i naturen som lera, sand och vatten.

Tenn Uppgift

Uppgift: Har tenn samma egenskaper före och efter smältning?

Syfte: Att veta vad fysikalisk är.

Hypotes: Jag tror att det inte kommer att vara samma egenskaper när man har smällt det, men jag tror att det kommer se ut likadant. Men jag tror att den kommer att bli hårdare. Jag tror inte den kommer att knaka efter man har smällt den. 

Material: Tenn-bit, brännare, smältdegel, tång, batteri, lampa, sladdar x2. 

Utförande: vi tog en tenn bit och smälte den. viskulle kolla om den ledde elektricitet, och den gjorde det, vi gjorde det före smältning, Efter smältning var den fortfarande ledande. Vi tog en spik och ristade lite i tennet, det fungerade efter smältning också.

Resultat: vid böjning knakar tennet, men inte efter att smält. Färgen var silvrig, efter  smälting var den fortfarande silvrig och den ledde elektricitet lika bra efteråt.

Slutsats:färgen har blivit lite mer silvrig. När jag ristar så blir det repor Och den leder elektricitet.