Ska man ge pengar till en tiggare på gatan?

Ska man ge pengar till någon som tigger på gatan?

Ja för min handling kan göra att personen jag ger pengar till kanske kan köpa mat eller någon produkt de behöver. De leder också till att han eller hon blir gladare och kanske har en större chans i samhället.

Nej för min handling kan leda till att personen kan köpa något negativt som han/hon inte behöver (droger, cigaretter etc.) Eller är personen egentligen inte fattig och tigger för en större organisation

Ja, personligen tycker jag att fler borde ge pengar till fattiga. Om man ger dem pengar kan man känna sig bättre för man har gjort personen en tjänst. Det är nästan helt upp till hur man är som person. Människor med bättre samvete brukar ge pengar och tänka sig in i deras situation.

Historie frågor WW1

1. Jag tycker denna bilden visar hur det var i slagfältets skyttegravar, det är en av dem sakerna som var speciellt med hur man stred. Mycket effektivt sätt att försvara, men inte så mycket när man ska attackera. Massor dog för att ledarna kan man säga bara skickade dem till sin död.

Måste ha varit hemskt att vara i gravarna och veta att man säkert kommer att dö när man går mot den andra sidan.

Bilden representerar om hur det var på slagfältet och det var inte en trevlig syn.

2. En anledning till varför det fanns internationella fredsrörelser var att man inte vill ha krig. Politiska motsättningar leder över tid till krig och våld. Ekonomiska motsättningar leder till en spänd handel. Personligt kan man inte ställa upp i krig. Om alltfler inte vill slåss fungerar inte arméerna.

3. Länderna i central Europa har en kamp om kolonier/markområde och detta leder till att det blir en kapprusting. Man vill bli större alltså utvidga sitt imperium och då blir det en kamp om vem som får vad först eller tar man det andra länder har. Trippelententen Ryssland, England och Frankrike. Trippelalliansen Tyskland, Österrike - Ungern, Italien. Demokratin var inte utvecklad och många läder hade enväldes härskare som Tyskland, Ryssland och Kina. Nationalstaterna hade starka ledare och folket hade en vilja att försvara sin nations värde.

4. Tyskland slog på Schlieffenplanen både öst och väst fronten på samma gång. Östfronten var inte ett ställnings krig (när man gräver skytte gravar och är på samma ställe och skjuter på varandra). Mycket öppen mark men inte lika många dog på den östra fronten som på den västra. Västfronten var ett skyttegravs krig som pågick i fyra år. Mer än 9 miljoner dog 4 personer i minuten. I skyttegravarna var det lerigt kallt eller varmt beroende på årstid, många dog av sjukdomar, kyla och utmattning.

Italien var med i trippelalliansen men bytte sida till ententens, man hoppades Italien skulle attackera Österrike och Ungern.

Krig i kolonierna och Japan går in i kriget den 14:e augusti, araberna reser sig, Stor Br vann en allians med 

Sjökriget var inte så utvecklat men det fanns stora krigsskepp. Det var inte vanligt att det blev konflikter ute på vattnet men det fanns många skepp på båda sidorna. England la ut minor mellan Skottland och Norge för handels att blockera handeln.

6. Tyskland skulle erkänna sig skyldiga till kriget. Betala krigsskadestånd. Förlorade sina kolonier. Rhenlandet skulle vara neutralt. Tyskland och Österrike - Ungern blev demokratier och enväldet slutade. Tyskland var arga för att ha fått skulden till kriget och vill hämnas. De ville ha tillbaks sina kolonier och Hitler såg till att de fick tillbaka dem under andra världskriget.

7. Tsaren störtades (Alexander II) orsaken varför bolsjevikerna kunde ta makten. Fattigdomen bland arbetarna var mycket hög. Inkomstskillnaden mellan rika och fattiga var stor. Lenin var en stark ledare han delade in landet i olika sovjeter. Under oktoberrevolutionen tog Lenin all makt med hjälp av sina bolsjevikanhängare. Lenin försökte hjälpa de fattiga i landet. Han gav jord till arbetarna så att de kunde börja försörja sig igen. Sovjetunionen blev en stor kommunistisk union under Lenin styrelse, han ville ha ett klasslöst samhälle, det var Lenins mål och det skulle uppnås genom att arbetarna ska får ha makten.

Praktik

Jag praktiserade på Restaurang Inspira. Jag tyckte om arbetes miljön och alla som jag fick jobba med. Det jobbade runt 10 pers på Inspira. Jag jobbade mest i köket och fick lite andra uppgifter under dagen. Det var ett bra ställe att praktisera på och jag trivdes, så klart är det mer ansträngande än en vanlig skoldag och jag trodde först inte att jag skulle gilla det. Jag skulle kunna rekommendera att praktisera på Inspira det är inte för ansträngande för att inte jobba där men man har också roligt.

Sårbara och optimala platser

Sårbara platser 

Khartoum

Khartoum ligger nära kräftans vändkrets i Afrika, vilket är där det är varmast på jorden. Som på många ställen i Afrika är torkan väldigt påfrestande och det är svårt att använda till sin förmån för att producera olika handelsvaror och livsmedel för sin överlevnad. Det är väldigt lite regn, mindre än 5 cm under 6 månader på året, det är bara 2 månader  som det regnar mycket, resten av månaderna är det väldigt allvarlig torka. 

För att lösa deras problem så skulle man kunna bygga kanaler för den nederbörd som väl kommer. Använda genmanipulerade växter som tål torka. Satsning på den råvara man har dvs. olja. Landet ska själv äga och förädla denna olja. 

Mexico city

Mexico City är väldigt varmt och har hög kriminalitet, över 2000 personer försvinner eller blir dödade varje månad. Dessa och även andra problem beror på överbefolkning. Detta beror på att många mexikaner tror att deras fattigdomsproblem på landsbygden kan lösas i staden. De flyttar dit för att det är varmt, torrt och dålig jord.

Lösningen på deras problem är att få bättre utbildning, ta vara som det lilla vatten man får så att folk inte flyttar in städerna och på så sätt får det värre än vad de hade innan

Bangladesh

Bangladesh har monsun regn och är en av de fattigaste länderna i världen så de har inte råd med naturkatastrofer. Tillskillnad från den vanligaste orsaken till fattigdom som är torka kan Bangladesh bli drabbat av översvämningar. Vid översvämningarna fly det minst en miljon till det fattiga Calcutta i Indien. Analfabetismen är mycket stor och utbildningen är väldigt dålig.

Lösningen är att vi hjälper dem med att kanalisera vattnet från Ganges och Brahmaputra så att inte översvämningen blir så stor. Och det stora behovet av utbildning skulle fixas om vi bygger skolor.

Optimala platser 

Norge

Norge är ett bra land och bo i, låg arbetslöshet, hög levnadsstandard och god teknologi. Många delar är helt själv stående. Stor handel av olja och gas, stor fiskeindustri. Många turister kommer varje år upp till fjällen.

När Norge får slut på sina naturresurser så kan det leda till en isolation för att de är inte med i EU. De kanske inte kommer få hjälp utifrån. Detta Kanske skulle leda till en sänkt levnadsstandard. Ett sätt skulle kunna vara att man tog vara på naturresurserna och på så sätt kanske man kan förhindra en sänkt levnadsstandard.

Tokyo

Tokyo och resten av japan har hög utvecklings nivå och mycket teknologi. Väldigt mycket handel av deras teknologi.

Överbefolkning börjar bli ett problem i Tokyo och man vill inte bygga ut över en större yta för man måste ta vara på land för jordbruk. Så ända sättet är att bygga upp, men då problemet att Japan ligger i en av de mest jordbävnings rika delarna av världen. Nästan varje dag är det jordbävningar men man känner oftast inte dem. Lösningen skulle vara hitta ett bättre sätt att odla i Japan och kanske öka utkomsten från odlingen, på så sätt skulle man kunna utöka städer och på så sätt minska överbefolkningen.

Östra USA

Östra USA är USAs hjärta och där allt styrs från. De har bra klimat, bra utbildning och mycket teknologi. Naturkatastrofer som översvämningar och jordbävningar är mycket sällsynta.

En av de störta problemenen är utsläppet av co2. All trafik och import är mycket påfrestande för miljön. För att fixa detta skulle man kunna börja minska på trafiken. Kanske inte ha 4 bilar som man åker med, utan familjen kanske kan åka med en bil till jobbet eller ta bussen.

Repetition och reflektion frågor

1. Alla får varsin mark istället för många små delar utspritt över ett större område.

2. Tror att dom tänkte ”vad smart, nu kan behöver jag inte åka runt så mycket och kanske

inte behöver lika mycket hjälp med åkern”.

3. Träda är när jorden ligger och vilar i ett år för att få tillbaka sin energi. När potatisen kom

så kunde man odla det när jorden låg i träda.

4. När skiftet kom och när potatisen kom så fick Storbritannien mer livsmedel under åren

och snabbare.

5. Kapitalet kom från rika handelsmän som tog från te x Indien och sålde det i sitt hemland.

6. Bomull och ull, siden användes också för kläder och textilier, malm.

7. Bönder som blev arbetslösa flyttade in i staden och fick jobb inom industrin

8. Ångmaskinen, spinnrocken är två bra exempel på viktiga maskiner.

Ångmaskinen användes till tåg, båtar och industrin. Spinnrocken var viktig för industrin, och när man jobbade hem

9.Moderna tåg är lika viktiga som tågen förr i tiden.

10. För att det var det första vaccinet som funkade.

11. Folkförflyttning. Bönder till städer (typ)

12. Textil industrin var best i Norrköping och Sundsvall.

13. Gasfyrar, mjölkseparatorer och kullager.

14.Mycket rök och maskiner som kunde skada dom.

15. Oftast ett kök och ett rum.

16.Man fick lättare jobb, men det blev mycket smutsigare i städerna.

17. För skiftet kom snabbare i Storbritannien och man uppfann mer där. folk fick också fler

jobb i städer. Man upptäckte att det var mycket mer effektivt att man jobbade med ett rullande band.

18. Bönder och små byar överallt typ som på 1700 talet.

Abrahamitiska religioner

De abrahamitiska religionerna är alla tre monoteistiska dvs att de tror att det bara finns en Gud. En annan sak som är gemensam är att de är skriftreligioner. Judendomen har Gamla Testamentet som helig skrift, Kristendomen har Gamla och Nya Testamentet som helig skrift och Islam har Koranen. Judendom och Kristendom skiljer sig åt genom att Gamla Testamentet (testamente betyder förbund) omfattar förhållandet mellan Gud och Israeliterna medan Nya Testamentet omfattar förhållande mellan Gud och alla människor.

Judar och muslimer har sitt ursprung i den semitiska folkgruppen som fanns i Mellanöstern men idag är alla tre religionerna spridda i hela världen. Idag finns det ca. 2 miljarder kristna, ca. 1 miljard muslimer och 15 miljoner judar.

Ända fram till år 70 e. kr. hade judarna ett tempel i Jerusalem. Efter att judarna har spritts över världen samlas de i synagogor. Kristna går till kyrkor för att fira gudstjänst och muslimer samlas i moskéer. Både synagoga och kyrka betyder församling.

De tre religionerna har alla religionstiftare (profeter): Mose (ca 1300 - talet f. kr.) för judarna, Jesus (0 - 33 e. kr.) för kristna och Muhammed ( 570 - 632 e. kr.) för muslimerna.

Jesus finns omnämnd i Koranen men han uppfattas enbart som en profet. I kristendomen är han frälsaren.

Judendomen uppkom med tio Guds bud och Toranen under Mose tid. Kristendomen föddes i och med Jesu död och uppståndelse. Profeten Muhammed fick uppenbarelser av ängeln Gabriel vilka senare skrevs ner till Koranen. 

En skillnad mellan religionerna är hur man upptas i religionen. En jude ska vara född av en judisk kvinna, en kristen blir medlem genom dopet och i Islam viskas trosbekännelsen in i barnets öra.

Ett viktigt begrepp inom olika religioner är frälsning. En jude ska följa buden för att bli rättfärdig (frälst). Man behöver ingen frälsare. Även i Islam är det viktigt att följa religionens bud. En kristen vet att det är Jesu död och uppståndelse som är avgörande för människans frälsning. Goda gärningar räcker inte, men genom att tro på Jesu försonings död blir man frälst.

Alla tre religionerna har levnadsregler. I judendomen ska man följa de olika buden och reglerna. Jesus följde de judiska reglerna eftersom att han var jude men han lyfte fram kärleksbudet ”Du ska älska din nästa som dig själv”. I Islam har man de fem grundpelarna: trosbekännelsen, bönen, fastan, allmosa och vallfärden.  

Man ser lite olika på döden i religionerna. Livet efter döden är inte central inom Judendomen. Det viktiga är livet nu. I kristendomen ser man på människan som en evighetsvarelse som går hem till Gud efter döden. Domens dag är central för Islam. Alla ska väckas upp och stå till svars inför Guds domstol för sina gärningar. Man döms till paradiset eller helvetet.

På 1000 - talet e. kr. förekom korståg för att befria Jerusalem från muslimerna som hade intagit staden. Det orsakade mycket lidande. 

Under medeltiden blev judarna förföljda i Europa av de kristna t. ex. fick man inte ha vissa yrken.

I vår tid syns motsättningarna tydligt mellan religionerna i Jerusalem. Jerusalem är en helig stad för judarna historiskt sett. På 1000 - talet f. Kr. erövrade kung David Jerusalem och sen dess ser de staden som sin huvudstad. Historia och religion hör starkt ihop i judendomen. För kristendomen är Jerusalem en helig stad för att Jesus dog och uppstod där. För muslimerna är det också en helig stad. Klippmoskén är byggd på den plats från vilken Muhammed gjorde en himmelsfärd och platsen är just där judarnas tempel stod.

Detta orsakar många stridigheter.

Världen, resor

London (England)

•Huvudstad: London

•Befolkning: 62,5 miljoner människor (England 2011)

•Klimat: Tempererat 

•Religion: Kristendom

•Övrigt: Kom på t ex Harry Potter böckerna.

London - Brasília (Brasilen Sydamerika) 930 mil

•Huvudstad: Brasília

•Befolkning: ca 200 miljoner (2011)

•Religion: Katoliker och Protestanter.

•Klimat: Tropisk

•Övrigt: Gillar att spela fotboll.

Brasília - Washington (Det förenta staterna/USA) 720 mil

•Huvudstad: Washington 

•Befolkning: ca. 310 miljoner människor (2011 i USA)

•Religion: Olika kristna kyrkor som ofta protesterar mot varandra.

•Klimat: (Washington) tempererat. Mest tempererat i resten av landet.

•Övrigt: I USA finn t ex Empire State Building att se i New York som är populär.

Washington - Cape Town (Sydafrika/Afrika) 1260 mil

•huvudstad: Cape Town

•Befolkning: ca. 51 miljoner människor.

•Religion: Mest hinduer och muslimer

•Klimat: Mest subtropiskt

•Övrigt: Det finns mycket diamant och guld i Sydafrika.

Cape Town - Beijing (Peking Asien/Kina)

•Huvudstad: Beijing (Peking)

•Befolkning: ca. 1350 miljoner människor (2011)

•Religion: konfucianismen och Muslimer är vanligast att hitta i Kina.

•Klimat: (Norr) Tempererat (Syd) Subtropiskt.

•Övrigt: Det Finns mycket att se som ”Kinesiska muren” och andra byggnader.